Hem » Bokhyllan, Recension, Skönlitteratur » Roman: Omständigheter

Roman: Omständigheter

Annie Ernaux

Omständigheter

Översättning av Maria Björkman

Norstedts förlag. 128 sidor. Nyligen utkommen.

 

Som bekant tilldelades Annie Ernaux nobelpriset i litteratur i år. Motiveringen löd: ”för det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar”. I romanen Omständigheter märks dessa egenskaper hos hennes författarskap väl.

Ernaux kommer från enkla förhållanden, men fick ändå en god utbildning och skulle senare studera litteratur och sociologi vid universitet. Hon arbetade senare som lärare.

I hennes verk märks det att hon inspirerats av de franska existentialisterna, som Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir. Till en början tog hon till sig läran om att människan är dömd till frihet: Den är ofrånkomlig oavsett om man vill den eller inte, och den kräver ansvar från en. Detta drag skänker en pessimism över hennes texter.

Senare skulle Ernaux utveckla en form av post-existentialism med en tydlig social determinism som kan kontrasteras mot de frihetsproklamerande existentialisterna. Samtidigt finns människans utlämnade situation där. Men ens sociala sammanhang styr ens öde i hög grad, åtminstone i Ernauxs böcker.

Hennes böcker glider mellan olika genrer. De är ofta biografiska då de försöker fånga den levda kvinnliga situationen samtidigt som det har en litterär framställning. Men det finns också en sociologisk aspekt i hennes verk. Hon försöker förstå den sociala determinism som hennes verk centrerar kring.

I Marcel Proust romanbygge På spaning efter den tid som flytt, är det en madeleinekaka som får det förflutna att återupplevas. I Omständigheter är det ett negativt HIV-test som får det gamla att komma ikapp – hur berättaren genomgick en illegal abort som tjugotreårig student. Ernaux skriver för att minnas: ”Jag ska framför allt bemöda mig om att gå djupt in i varje minnesbild, ända tills jag känner i kroppen att jag ’är tillbaka’ i den och några ord dyker upp om vilka jag kan säga, ’precis så’”.

Stilen i boken är korthuggen och redogörande. Resultatet är att den aldrig blir sentimental, vilket en annan stil gärna hade kunnat bli då den berör ett känsligt ämne, abort. Men Ernaux hade nog heller inte velat ha en sådan stil eftersom det lätt hade kunnat leda till en ton som målar upp berättarjaget som ett offer. Att vara ett sådant är inte vad Ernaux menar att kvinnan är. Det finns vedermödor som man går igenom som inte gör en till ett offer. Samtidigt hindrar inte det att Ernaux skriver att pappan till barnet befinner sig i en ”bekymmerslöshet” eftersom hans situation är en annan.

Det feministiska anslaget är tydligt genom verket. Kvinnan försöker vara mannen jämlik, men samtidigt finns det en medvetenhet att det åtminstone finns en del biologiska skillnader. Det heter att ”I kärleksakten och det sexuella njutning kände jag mig inte som en kropp som var väsensskild från männens kroppar”. Men berättarjaget märker att det faktiskt finns olikheter, ofrånkomligt: mannen riskerar inte att bli gravid, vilket påverkar och styr vilka möjligheter däremot en kvinna har.

Även ens sociala bakgrund styr ens möjligheter och påverkar starkt ens tillvaro. Ernaux skriver att ”Jag upprättade på något oklart vis ett samband mellan min ursprungliga samhällsklass och det som hände mig. […] Men varken studentexamen eller filosofie kandidatexamen hade lyckats omdirigera den ödesbestämda överföringen av en fattigdom som den gravida unga dottern, precis som alkoholisten, utgjorde själva sinnebilden av.” Man formas av sin historiska situation, inte av ens egna radikala frihet, som existentialisterna menade.

Det är faktiskt befogat att tala så mycket om de franska existentialisterna. De utgör ett bollplank genom hela verket, både direkt och indirekt. Sartres drama Inför lykta dörrar och det filosofiska och psykologiska verket Varat och Intet nämns explicit. Man undrar nästan varför inte första bandet, Mogen ålder, av Sartres romanbygge Frihetens vägar inte nämns då det centrerar kring en illegal abort. Men dessa verk utgör ett möblemang i den tid som Ernaux målar upp. Tankarna om den radikala friheten blir en fond, mot vilken Ernaux kontrastivt målar upp den historiska situationen. Det är inte bara att göra en abort om man vill det och innerligt försöker att göra det. Man är beroende av sina sammanhang.

Samtidigt hindar inte kritiken att Ernaux framställning, som ovan nämnts, har flera beröringspunkter med existentialisterna. Hon skriver fram ett existentiell främlingskap inför sin graviditet, och talar i ordalag om att hon är gravid på ett högst abstrakt vis. Hon kan inte koppla sin situation med den situation som hennes kropp befinner sig i. På samma sätt finns känslan av att vara kastad in ett sammanhang och utlämnad, som Martin Heidegger talade om.

Aborten påverkar också hur Ernaux ser på sig själv, hur hon uppfattar sitt jag. Vem är hon egentligen efter aborten? Vad gör den med hennes? När hon är hos den barnmorska som ska genomföra den, reflekterar hon: ”Det känns som om kvinnan som ivrigt håller på mellan mina ben, som för i spekulumet, får mig att födas. […] Jag dödade min mor inom mig i det ögonblicket”. Ernaux blir en ny person, hon förändras genom aborten och blir lösgjord från sitt tidigare, mer oskuldsfullare jag.

Boken ställer en del skarpt formulerade frågor. Ernaux målar upp ett före graviditeten och ett efter graviditeten. Det är två skilda världar som svårligen kan sammanstråla. Hur ska hon till fullt kunna återgå till sina studier efter graviditeten? Framstår inte bara de som tillgjorda och frånkopplade verkligheten?

Boken är förhållandevis kort, men den har ändå ett överflöd av innehåll. Att den levda erfarenheten finns därunder är tydligt, den väller fram. Styrkan ligger i att den ständigt utforskar, inte tar något för givet, och att det inte finns några pekpinnar även om den är rakt på. Omständigheter är en bok som man läser på ett par timmar, men som man tar med sig desto längre.

Isak Adolfsson

 

 

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2022 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree