CD: A Better Place med Joel Lyssarides Trio
Recension, Skivhyllan, Skivor fredag, oktober 11th, 2019
Joel Lyssarides: A Better Place (Prophone Records/Naxos). Speltid: 44’20.
Joel Lyssarides (piano), Niklas Fernqvist (kontrabas), Rasmus Svensson Blixt (trummor)
Betyg:
Releasedatum: 11 oktober 2019
–
Det tog ett tag innan Joel Lyssarides skivdebuterade, något han nu tycks kompensera genom att i rask takt producera nya album. I Kärlek i vått och torrt tidigare i år samarbetade han med sångerskan Eleonor Ågeryd. Men nu är han tillbaka med samma trio som på debuten med Dreamer (2018) och presenterar A Better Place.
I en kommentar säger Lyssarides att processen kring det här albumet skilde sig avsevärt från arbetet med debutalbumet. Där spelade han låtar som han en längre tid haft på repertoaren, men ”nu skrevs musiken under loppet av timmar under några kvällar”. Det innebär också att musikerna den här gången i än högre grad ger sig hän åt improvisationer. Ändå känns mycket igen. Det är i grunden samma slags jazz – även om den nu är mindre präglad av ”fransk melankoli”.
I min recension av Dreamer skrev jag: ”Mycket är mjukt melodiöst och liksom vänligt vackert, men här finns också inslag med ett starkt rytmiskt driv. I grund och botten framstår Lyssarides som en romantiker, men en romantiker som nyfiket nosar sig fram i samtiden. Det man kan önska till nästa album är att trion vågar sig ut på lite farligare marker och utmanar sin säkerhetszon.” Det steget har man inte tagit än, så förhoppningen kvarstår till nästa album. Det hindrar inte att jag haft mycket glädje av A Better Place.
Lyssarides och hans polare har en utpräglad känsla för det lyriskt melodiska och det är lätt att falla in i en behaglig stämning, krypa ihop och låta sig tryggt omslutas av musiken. Det gäller inte minst när man hör ett så vackert stycke som ”Meditation”. Men det finns också låtar som karaktäriseras av en väloljad motorik där musiken flyter på och drar lyssnaren med sig. Inom sina ramar är det perfekt och rakt igenom njutbart. Hotfullt eller utmanande blir det däremot aldrig, och det bränner aldrig till. Men även om det är friktionsfritt och civiliserat blir det inte tråkigt. Man har det kort sagt riktigt gott i trions sällskap.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.
