LP: Tales of Trees med The Electric MZ
Recension, Skivhyllan, Skivor, Uncategorized onsdag, november 30th, 2022
The Electric MZ: Tales of Trees (Einnicken Records). Speltid: 37’00.
Stefan Wistrand (sopran- och tenorsaxofon, basklarinett), David Lindh (gitarr), Johannes Rytzler (Fender Rhodes, piano, electronic keyboards, clay drum, slagverk), Mattias Greén (bas, trumpet), Johan Carlsson (trummor, congas, klockor, slagverk)
Betyg:
Det ramlar ner en hel del små kvadratiska paket i brevlådan. Det här paketet var också kvadratiskt, men så stort att jag fick hämta ut det. Kort sagt talar vi nu lp och inte cd. Det är The Electric MZ som slår till igen; senast var det med Eternity & A Day, och det var för fyra år sedan. Kärnan i gruppen är densamma, och för musiken svarar nu som då Stefan Wistrand, i två fall tillsammans med de andra. Wistrand är en mångsidig musiker och kan i andra sammanhang, som drar åt friform, få sin saxofon att låta betydligt brötigare och expressivt intensivare. Den som blir nyfiken på den sidan av honom rekommenderas albumet Intro: Version (Einnicken Records) med trion Nods Off.
Stefan Wistrand. Foto: Tommy Jonzon.
Musiken med The Electric MZ utgår från ett annat koncept och kan kanske beskrivas som mjuk jazzrock med elektroniska inslag, här finns en stadig och lätt hypnotisk puls och en dragning åt psykedelia. Till skillnad från i traditionell jazz lämnas inget utrymme för musikerna att göra solistiska utbrott utan alla underordnar sig ett gemensamt, ”blended” sound. Den gungande rytmen vaggar in lyssnaren i en meditativ stämning som liksom stannar tiden och genererar ett slags evighetsmusik, som kan föra tankarna till Nik Bärtsch’s Ronin. Några kanske tycker att det händer för lite, andra kommer att låta sig omslutas av musiken och ge sig ut på en mental resa med okänt mål.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.
PS. Nu på lördag 3 december spelar The Electric MZ på Kulturbryggeriet i Örebro.
PPS. För undvikande av alla missförstånd upprepar jag vad jag skrivit tidigare: Nej, det är inte så att jag här promotar min bror eller någon annan familjemedlem. Våra namn må vara nästan identiska – men vi är inte på något som helst sätt släkt med varandra. Dock ska erkännas att vi träffats en gång i tiden på 1970-talet i Örebro.
