Roman: Sommaren utan män
Recension, Skönlitteratur måndag, oktober 3rd, 2011Fram träder en historia som är både knivskarp och omtumlande till sin form. Den får mig att bli slav under dess framställning.
Fram träder en historia som är både knivskarp och omtumlande till sin form. Den får mig att bli slav under dess framställning.
Klass och kön är de faktorer hon oftast återkommer till. Stelnade könsroller och ekonomiska orättvisor.
Snöängel är en tät, välskriven berättelse om Hedvig och alla de andra en stockholmsvinter på 1980-talet. Hedvig är undanglidande trots att hon ses och kommenteras av många – och det tror jag också är författarens intention.
Extremt trovärdig trots monstruöst tema

Som på räls, inte olikt bokens spårvagnar, rullar historien fram och det är väl egentligen där som mina invändningar kommer. Handlingens förutsägbarhet är nästan bedövande och precis som elektriciteten känns boken artificiell.
Heidegren har gjort ett storartat jobb. Det här är en fantastisk bok för läsare av Ernst Jünger och jag är övertygad om att jag nu kan läsa hans romaner med nya ögon. Positivt är också att brodern Friedrich Georg ägnas lika mycket utrymme
En perfekt introduktion till Herta Müllers författarskap
Camilla Läckberg kan sitt hantverk. Hon vet att tvinna och skruva och väva in samhällsaktualiteter och redovisa kunnig research i romanbygget. Här finns en sofistikerad adel med alla dess vedertagna attribut.
Anna och Mats bor inte här längre är en slags brukslitteratur i skilsmässobranchen. Den visar upp en schematisk bild av familjeliv och skilsmässor, där inget sticker ut eller pyser över, utan det puttrar på i lagom takt.
De höstliga blad som Bo Carpelan ger oss har den vemodiga sötma som det snart förlorade kan bjuda.
© 2026 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree
Diskussion