Roman: Fear Index
Bokhyllan, Recension, Skönlitteratur måndag, april 22nd, 2013
Det är verkligen en spännande bok, med en obehaglig känsla som gör att man inte riktigt kan sluta läsa.

Det är verkligen en spännande bok, med en obehaglig känsla som gör att man inte riktigt kan sluta läsa.

Det känns helt enkelt inte som en bok värdig varken Ernest eller Hadley Hemingway.
Det är en säker debut jag har i handen och en mycket läsvärd sådan.
Sammanfattningsvis är Jag såg henne idag i receptionen, en viss berättarmässig yvighet till trots, en smart uppdatering av skräckgenren.
Det här är en jättefin bok, som ett nedslag i en familj som kan vara vilken som helst.
Boken börjar med att terapeuten föreslår ett relationsförbud på ett halvår. Relationsförbudet blir tillåtelsen att få analysera varenda relation, gå igenom dem ända från när Caroline gick i sjuan och fick dansa med Thomas i 7D på gympalektionen.
Stig är en säker stilist med blick för när vapnen osäkras i tillvaron, när marken gungar.
Att läsa Oates poesi ger mig lust till livet.
Giorgio Faletti hade tjänat på att våga stanna upp pladdra lite mindre.
Ju längre jag läste, dess då mer omöjligt blev det att lägga ifrån sig boken. Jag kommer allt att utveckla min bekantskap med Lucy Dillon och hennes böcker.
© 2026 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree
Diskussion