CD: Ravels Daphnis och Chloë
Recension, Skivor torsdag, januari 13th, 2011Valerij Gergiev utgör inget hot mot Charles Dutoit i Ravels underbara Daphnis et Chloé.
Valerij Gergiev utgör inget hot mot Charles Dutoit i Ravels underbara Daphnis et Chloé.
Kompetent, bra – men utan att riktigt beröra.
En vindlande och svindlande färd genom Jiddischland.
Med tanke på pris, speltid och musikalisk halt är den här cd:n hur lätt som helst att rekommendera och utgör en svårslagbar introduktion till Stenhammars orkestermusik.
En stor och förtvivlad sorgesång över ett förlorat barn,
Vad får en vanlig ung man att i december 1942 frivilligt anmäla sig till Waffen-SS, närmare bestämt till elitenheten SS-Totenkopfdivisionen, den som hade en dödskalle både på mössan och på kragen?
Eric Ericson uppvisar en envetenhet för att inte säga envishet för att inte säga besatthet som inte kan undgå att göra intryck – ungefär som ångvälten inte kan undgå att göra intryck på asfalten.
Glasögonhistoria utan fokus.
Alltför tung och trög Schubert.
Ketil Bjørnstads valfångaroratorium: materialet håller inte riktigt för formen.
© 2026 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree
Diskussion