Teater: Innersta rummet
Recension, Scen söndag, oktober 18th, 2020
Någonstans i tredje akten, är i alla fall jag vimmelkantig av alla olika telefonbesked, färdvägar eller släktskap, att jag egentligen ger upp att gissa på mördaren.

Någonstans i tredje akten, är i alla fall jag vimmelkantig av alla olika telefonbesked, färdvägar eller släktskap, att jag egentligen ger upp att gissa på mördaren.

Boken har en väldigt sansad och klar ton. Det finns ingen affekt som stör berättaren när hon berättar. Allt är väldigt vuxet och behärskat framställt, samtidigt som det är på snudden till galet.

Årets album med samtida klassisk musik?

Två album att glädjas åt

Häftig och ”filmisk” orkestermusik

Man skulle kunna uttrycka det som om det ibland finns en långsamhet i boken, men Johansson lyckas fylla ut detta utrymme med något värt att läsa. Man får ta del av mer. Boken pyr.

Dags att betrakta den på alla sätt färgstarka Ethel Smyth som en av Englands verkligt betydande tonsättare

Samtida suverän finländsk orkestermusik med samisk anknytning

Trevlig och välklingande jazz

Malin Berg är värd hela biljetten. Jag undrar om det finns NÅGON i landet som så i en, enda gestalt kan kombinera grekiskt ödesdrama, reptilsnabb replikföring och burlesk fars, ibland på gränsen till buskis.
© 2026 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree
Diskussion