![](http://www.kulturdelen.com/wp-content/themes/blognewsv1022/timthumb.php?src=wp-content/uploads/2011/05/object_3911_medium.jpg&h=&q=90&w=90&h=65&zc=1")
Boken är välskriven med ett driv i berättandet som gör den oerhört spännande. Att man som läsare får följa så många olika personer, vilka på skilda sätt är involverade i den kamp på liv och död och framgång som pågår, utan att det hakar upp sig eller skorrar,
![](http://www.kulturdelen.com/wp-content/themes/blognewsv1022/timthumb.php?src=wp-content/uploads/2011/05/13029894_O_1.jpg&h=&q=90&w=90&h=65&zc=1")
Efter att ha blivit förälder började han fundera över den mat som han skulle komma att ge sin son. Det mynnar ut i en lång resa som för honom till kalkonfarmer och grisslakterier samtidigt som han intervjuar djurrättsaktivister, djuruppfödare och vegetarianer. Köttbiten som varje dag lig
![](http://www.kulturdelen.com/wp-content/themes/blognewsv1022/timthumb.php?src=wp-content/uploads/2011/05/object_3912_medium.jpg&h=&q=90&w=90&h=65&zc=1")
Den enögde kaninen börjar lovande. Man kommer fort in i handlingen och personbeskrivningarna är träffsäkra och intressanta. Spänningen byggs sakta upp, och man anar snart att saker och ting inte är som de verkar. Dock så lever inte andra halvan av boken upp till förväntningarna som första halvan ger.
![](http://www.kulturdelen.com/wp-content/themes/blognewsv1022/timthumb.php?src=wp-content/uploads/2011/05/tretton_timmar_hog.jpg&h=&q=90&w=90&h=65&zc=1")
Deon Meyer skriver med ett driv som gör att man har svårt att lägga ifrån sig boken, man måste hela tiden vidare för att se vad som sker bakom nästa krök. Han börjar historien med att lura in läsaren i en beskrivning av en strålande morgon på Taffelberget där en kvinna springer med kraftfulla steg, ett idylliskt natursceneri, tills han bryskt bryter stämningen med meningen: ”Ända tills hon stannar och ser sig om över vänster axel”.
![](http://www.kulturdelen.com/wp-content/themes/blognewsv1022/timthumb.php?src=wp-content/uploads/2011/05/slutet_pa_mr_y.jpg&h=&q=90&w=90&h=65&zc=1")
Ariel Manto är doktorand i ämnet tankeexperiment, bor tillsammans med ett gäng råttor i en dragig lägenhet och är på många sätt en avvikande person. En dag går hon, som av en händelse, in på ett litet antikvariat och upptäcker ett exemplar av den mytomspunna boken Slutet på Mr Y. Ariel kan inte fatta vad hon just hittat. Den mer än hundra år gamla boken är praktiskt taget utrotad bortsett från ett enda exemplar. Dessutom sägs den bära
![](http://www.kulturdelen.com/wp-content/themes/blognewsv1022/timthumb.php?src=wp-content/uploads/2011/05/9789146220930.jpg&h=&q=90&w=90&h=65&zc=1")
Anna Schulze är förutom författare violinist och hennes erfarenheter och kunskaper inom området förhöjer och ger tyngd. Hon gestaltar sina miljöer med fingertoppskänsla och precision. Från folkhögskolans vinterbilder till lägenheten där överfulla askkoppar samsas med tallrikar med fasttorkad mat och
![](http://www.kulturdelen.com/wp-content/themes/blognewsv1022/timthumb.php?src=wp-content/uploads/2011/05/9789185697335_big.jpg&h=&q=90&w=90&h=65&zc=1")
Efter att ha läst boken blir jag knappast sugen på att börja med bostadsobligationer, jag vill inte ens ta ett lån. Den är avskräckande, och det är ju också syftet. Lewis förespråkar en försiktigare och vettigare marknad där företagen inte ska få spela ett spel med miljontals människors pengar.
![](http://www.kulturdelen.com/wp-content/themes/blognewsv1022/timthumb.php?src=wp-content/uploads/2011/04/8871.jpg&h=&q=90&w=90&h=65&zc=1")
Det var längesedan jag grät så hejdlöst då jag läste en roman. Men att läsa Det stora huset är som att möta det svåra i sig själv sett genom alla människors lidande. Formulerat med stor omsorg och människokännedom. Det är sorgligt vackert. Och jag säger det igen. Det är mästerligt.
![](http://www.kulturdelen.com/wp-content/themes/blognewsv1022/timthumb.php?src=wp-content/uploads/2011/04/39652.jpg&h=&q=90&w=90&h=65&zc=1")
Sammanfattningsvis är Tuppen och havet en roman som kommer få dig att dra på smilbanden och lämna efter sig en skön känsla om att livet är till för att levas. Dock hur det ska levas är upp till var och en att bestämma.
![](http://www.kulturdelen.com/wp-content/themes/blognewsv1022/timthumb.php?src=wp-content/uploads/2011/04/887.jpg&h=&q=90&w=90&h=65&zc=1")
Det var längesedan jag grät så hejdlöst då jag läste en roman. Men att läsa Det stora huset är som att möta det svåra i sig själv sett genom alla människors lidande. Formulerat med stor omsorg och människokännedom. Det är sorgligt vackert. Och jag säger det igen. Det är mästerligt.
Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]
Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]
Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]
Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]
Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]
Den sämre thailändaren i kvarteret Den sämre […]
Det regnade när jag cyklade till macken i Kirseberg vid […]
Jag minns middagarna med köttbullar, kalops, kåldolmar med sås och potatis. Till efterrätt kunde det vara äppelpaj tror jag eller persikor direkt från burk
Ur juryns motivering:
”Jamaica Kincaids böcker är tunna, men får världen att vidga sig. I romaner och essäer riktar hon ett tillnyktrande ljus mot såväl vår koloniala historia och våra familjerelationer som mot blommorna i våra trädgårdar.”
Åtta klassiska album, åtta jazzalbum och tre andra
Skivbolaget Kakafon firar femton år med musikfestival i hemorten Göteborg Den som något intresserar sig för folkmusik och visa och […]
© 2026 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree
Diskussion