Scen: Livet är en fest

Sketcherna är tidlösa i sin framställning av människans olika åldrar

Scen: Shakespeare on Ice

Naturen kan inte hålla fingrarna i styr den här gången heller. Isen råmar och vinden spelar i ladans glipor och hålor.

Konsert: Augustifamiljen, Ebbot och Magnus Carlsson

Augustifamiljen, bekanta från På Spåret och som Håkan Hellströms band, spatserar upp på den lilla scenen på Prisma strax efter klockan 22 och tar vant plats bakom sina instrument. Efter att solidariskt ha turats om att leverera första låtens textrader så välkomnas Magnus Carlsson upp på scenen med presentationen ”Sveriges bästa sångare”. Jag håller mig neutral till den beskrivningen, men Weeping Willows-sångaren har poppat till sig med ljusblå skjorta kvällen till ära och han gör mig inte besviken med sin aningen speciella röst. Han greppar sin tamburin hårt, och släpper den knappt under den nästan två timmar långa spelningen, han sluter ögonen som brukligt är och han påbörjar leveransen av en salig blandning av låtar som kvällen ska komma att bestå av.

Scen: Dubbeltrubbel i Lerbäck

Jag upptäcker att jag tjuter av skratt. Tårarna rinner. Här skämtas det om allt från tidelag till homosexualitet och frikyrkan. Halleluja och det är som det ska.

Teater: Ur vulkanens mun

Skådespelarna snarare än dramat förtjänar ett utbrott av applåder

Scen: Pelikanen med MH Art (Stockholm)

Strindbergs 100-års-jubileum har inletts. Den fria teatergruppen MH Art agerade sceniskt startskott när man den elfte januari satte upp Strindbergs kammarspel Pelikanen på Teater Brunnsgatan Fyra i centrala Stockholm. Kulturdelen fanns på plats för att bevittna en uppsättning som i flera avseenden präglades av glöd.

Scen: Mellan gröt och helighet

Föreställningens röda tråd, en tvinnad men dock röd ullgarnsände, är vårt kluvna förhållande till julens traditioner

Konsert: Bob Dylan & Mark Knopfler på Globen

Vad tusan gör alla på konserten om de bara väntar på att allt ska bli som vanligt?

Scen: Amadeus med Länsteatern i Örebro

En föreställning värd att älska!

Scen: Det femte mordet

Ensemblen är överlag så åttiotal i klädstil, rörelsemönster och ordval att man blir riktigt nostalgisk. Det är burrhår, hawaiiskjortor och vidärmade skinnjackor. Det är också – ursäkta! – fula midjekorta kavajer och slipsar i tokgrälla färger. Mobiltelefonen väger ett ton och en platta är fortfarande synonymt med vinylditon.

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2026 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree